Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lärare ska kunna använda sig av i skolorna. Jag har läst litteratur i ämnet och intervjuat fyra lärare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det är enkla och bra metoder som verkar fungera väldigt bra i skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns även många modeller som lärare kan arbeta efter.

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestående av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. Utifrån resultaten av vår forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen är en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kända barnbok Emil i Lönneberga. Filmen ämnar att belysa olika samhällsproblem som kan kopplas till den klassiska boken..

I mitt examensarbete testar jag olika kreativa metoder, dels tagna från etablerade konceptillustratörer i spelindustrin, men också egna, för att svara på min huvudfråga: Vilka olika kreativa metoder kan användas inom konceptillustration? Jag kommer fram till att det finns oändligt många, men att vad som har fungerat bäst för mig, har varit att först försöka skapa ett sammanhang, följt av en fas där jag utforskar olika idéer med hjälp av karaktärssiluetter, med fokus på intressanta och individuella former. Min slutsats blir att det är viktigt att vara öppen för influenser från alla håll, och att testa nya metoder kan vara oerhört givande för såväl kreativiteten som sin konstnärliga utveckling..

Som sjuksköterskor och blivande vårdlärare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, både praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmåga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vårdlärare på två olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fått ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan användas inom omvårdnadsprogrammet. I vår undersökning framkom att samtliga vårdlärare ansåg att elevernas empatiska förmåga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de använder sig av olika didaktiska metoder för att uppnå detta. I litteraturen fann vi ytterligare värdefulla metoder..

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestående av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. Utifrån resultaten av vår forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen är en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kända barnbok Emil i Lönneberga. Filmen ämnar att belysa olika samhällsproblem som kan kopplas till den klassiska boken.

 Agila metoder är en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsområdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svårt att hantera oförutsägbara och skiftande krav. Agila metoder förespråkar nära och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att ständigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmärksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans användbarhet. Syftet med rapporten är därför att integrera användarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans användbarhet hos agila metoder. Användarcentrerad design är en process som fokuserar på användbarhet genom att användarna är en central aspekt i utvecklingsprocessen.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur agila metoder påverkar organisationskulturen.

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare använder sig av olika metoder vid konflikthantering i arbetet på förskolan. Bakgrunden är uppbyggd av forskning och litteratur, där medling och öppna relationer är de viktigaste metoderna vid konfliktlösning. För att få en bild av hur konflikter hanteras i verkligheten har intervjuer med förskollärare genomförts. Genom dessa framkom att studiens respondenter använder sig av olika metoder beroende på situation. Den metod som samtliga använder sig av är medling och öppna frågor.

Svenska elevers resultat i läsförståelse har gått tillbaka i internationella jämförelser och Skolverket anser att eleverna får för lite undervisning i läsförståelsestrategier. Syftet med denna studie var att beskriva, jämföra och analysera metoder som utvecklar läsförståelsen, speglade mot styrdokumenten och det sociokulturella perspektivet. Sju metoder har analyserats med Hellspongs metoder för textanalys, bland annat kunskapskritisk och strukturell analys. Resultatet visade att de utvalda metoderna alla svarar mot strävansmålens intentioner, om än i olika omfattning beroende på hur omfattande metoden var och metoderna stämmer väl in på det sociokulturella perspektivet. Den viktigaste gemensamma faktorn är lärarens betydelse som organisatör av undervisningen, modell för hur och när strategierna ska användas samt som stöd till eleverna i deras fortsatta arbete..

Uppsatsen behandlar sökmotoroptimering gällande Google. En litteraturstudie görs för att besvara vilka metoder som är de mest effektiva för ett så bra träffresultat som möjligt samt vilka metoder som Google inte anser följer deras riktlinjer. En empirisk studie görs även genom att skicka ut ett antal frågor om sökmotoroptimering till SEO-konsulter i Sverige. Ett antal ?on-page?-metoder och ?off-page?-metoder redovisas samt även ett antal tveksamma metoder.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger använder i sin undervisning med elever i dyslektiska svårigheter samt vad det är som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sju pedagoger. Vårt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen är datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som är mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svårigheter är Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens självbild. Våra intervjuer har även visat att det är pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallärarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som används i undervisningen..

IT-system fungerar ofta som kärnan i verksamheter idag, dessa system ska underhållas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstå vid systemförvaltningens ändringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjälp av agila metoder. För att besvara vår undersökningsfråga, Hur kan systemförvaltningens ändringshantering förbättras med agila metoder? använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte använde sig i systemförvaltningen utav agila metoder men aldrig i dess helhet.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av hur två lärare verksamma i årskurs ett och tre på två olika skolor undervisar. Syftet är att undersöka vilka metoder två olika lärare använder sig av för att lära ut kunskap till sina elever och hur de använder sig av sina metoder. Frågeställningarna är följande: Vilka metoder för lärande använder lärarna? Hur använder sig de två lärarna av sina metoder i undervisningen? Mycket tidigare forskning kopplat till undersökningen presenteras och det beskrivs flera olika metoder som lärare kan använda sig av i sin undervisning. Den största tyngden i den tidigare forskningen ligger på erfarenhetslärande, dialogiskt klassrum och learning by doing.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i praktiken på skolorna. Hur dessa metoder används av pedagogerna och varför de väljer att använda dem, är andra frågor som kommer att undersökas. Intentionen var att genom en enkätundersökning kunna kartlägga vilka läs- och skrivinlärnings metoder som används i praktiken. För att ta reda på hur dessa metoder används och vilka faktorer som påverkar valet gjordes en intervjuundersökning. Undersökningen visar på att den fonologiska metoden, läsning på talets grund, Bornholmsmetoden och Kiwimetoden är de vanligaste metoderna vid läs- och skrivinlärning.

Syftet med vår uppsats är att undersöka metoder och utveckla en kunskap som främjar språkutvecklingen hos barn med sent utvecklat verbalt språk, och som är i behov av teckenkommunikation. Vi ska jämföra pedagogers metoder i förskola och särskola.I litteraturdelen redovisas förutsättningar i hjärnans byggnad för kommunikation. Vad är kommunikation och normal språkutveckling? Vad är språkstörning och vad kan en sådan få för konsekvenser? Vi har redovisat vad det finns för alternativ: kommunikationsbilder som tecken och olika bild- och symbolsystem för de som inte klarar sig med enbart verbalt språk.Vi har tagit upp några teorier om lärandet och vad det finns för metoder som främjar språkutveckling.I empiridelen redovisar vi intervjuer med sex pedagoger. Metoden vi valde att använda oss av var kvalitativ.